Gästdebatt: Vegansk mat leder inte till näringsbrist

Det här är ett gästinlägg av Benjamin Bernhold Arnborg, student. Alla åsikter i artikeln är hans. Texten är en replik på debattartikeln ”Kött av god kvalitet är näringsrikt och nyttigt” från SVD 18/10 2019.


Replik: Vegansk mat leder inte till näringsbrist

Johan Frostegårds nonsens kring vegansk kost och dess näringsinnehåll är nonsens och oansvarigt för en överläkare. Vegansk kost har flera gånger i flertalet av varandra oberoende studier visat sig vara fullt näringsriktig om den är väl balanserad, precis som kost baserad på animalier, skriver Benjamin Bernhold Arnborg, student i ett gästinlägg idag på Jävligt Gott.

Johan Frostegård, överläkare och professor i medicin, Karolinska Institutet, argumenterar i debattartikeln “Kött av god kvalitet är näringsrikt och nyttigt” (SvD debatt, 18/10-2019) för att kött ur hälsosynpunkt alltjämt bör vara en del av kosten. Det budskap som Frostegård primärt framför är att rekommendationerna att av hälsoskäl minska intaget av rött kött, enligt honom, saknar vetenskapliga belägg. Debattartikeln replikerades av företrädare för livsmedelsverket samt EAT-lancet författarna Johan Rockström, Line Gordon och Malin Jonell, som menar att det visst finns en vetenskapligt belagd koppling mellan ökat intag av rött kött och ökad ohälsa. Dessvärre läggs i replikerna knappt något fokus på Frostegårds felaktiga uttalanden kring kosthållningar som utesluter kött. I sin debattartikel ger Frostegård nämligen även en skev bild av vegansk kost. Det är oansvarigt av honom, då han kan få människor att ta avstånd från en kosthållning som fler måste närma sig om vi ska klara klimatutmaningen. 

Vegansk kost är enligt Frostegård “i det stora hela dålig för hälsan hos vuxna” och “direkt hälsovådlig” för barn och ungdomar. Detta är motsatsen till konsensus kring vegansk kost bland experter på området. The Academy of Nutrition and Dietetics (AND), världens största organisation inom kost och näringslära med över 100 000 behöriga utövare, fastslår i sitt referensgranskade ställningstagande kring vegansk kost att den är “hälsosam och näringsmässigt adekvat”, samt “lämplig för alla delar av livet, inkluderande graviditet, laktation, spädbarnsålder, barndom, tonår, den äldre delen av vuxenlivet och för atleter”. Denna ståndpunkt togs redan 2009, och behölls när utlåtandet uppdaterades 2016. Samma ställning i frågan har även liknande organisationer såsom The Association of UK Dietitians och Dietitians of Canada.

Frostegård grundar sina påståenden i tanken att konsekvenserna av en vegansk kost “kan vara allvarliga, med vitaminbrist och undernäring”, och att kött “innehåller viktiga näringsämnen”. Det är riktigt att vegansk kost kan leda till brister, liksom all annan kosthållning om den slarvas med. Men Frostegård visar inte upp bevis för att veganer som följer en väl genomtänkt kosthållning har så låga nivåer av näringsämnen att det skulle orsaka negativa hälsoeffekter. Inte heller nämner han ett enda näringsämne som enbart finns i animalier. Han ger därmed ingen grund för sina påståenden. Sanningen är att rätt sammansättning av vegetabilier innehåller alla essentiella näringsämnen, förutom vitamin B-12. Avsaknaden av B-12 beror enligt flera experter på området, däribland den erkände läkaren Michael Greger, grundare av Nutritionfacts.org, troligen inte på kosten i sig, utan på hygienen inom livsmedelsindustrin. B-12 produceras nämligen av bakterier i jorden. När djuren betar får de i sig vitaminet, och genom dem kan vi få i oss det i andra hand. Förr fick vi troligtvis även i oss B-12 genom grödor med jordrester och av att dricka ur vattendrag, men dagens sanitära system dödar dessa bakterier. Därför behöver veganer B-12-tillskott. Alla ovan nämnda organisationer baserar följaktligen sina ståndpunkter på att en vegansk kost kompletteras med B-12. 

Men utöver B-12 kan en kost bestående av endast vegetabilier tillgodose alla dagliga behov av näringsämnen. Det kan vem som helst se genom näringsämnesräknare. Och trots att somliga menar att kroppen inte kan ta upp tillräckliga mängder av vissa näringsämnen från vegetabilier, resulterar en välplanerad vegansk kost i allmänhet inte i nivåer av näringsämnen under det normala intervallet. AND baserade 2016 års utlåtande om vegansk kost på 117 studier, som sammantaget visade att veganer som följer en välplanerad kosthållning har normala nivåer av vitaminer i kroppen. Det enda näringsämne där det fanns signifikanta skillnader i nivåerna mellan veganer och allätare är omega-3-fettsyran DHA. Där fann studierna att veganer kan ha markant lägre värden av DHA i blod och vävnad än allätare som äter mycket av fettsyran. Men veganerna visade inte några symptom kopplade till icke adekvata mängder DHA. Exempelvis visade barn som följer en vegansk kost inte tecken på nedsatt mental och visuell utveckling. Frostegårds antydan på att kött är nödvändigt för att det innehåller “viktiga näringsämnen”, ger därför en felaktig bild av köttets betydelse, då dessa likväl kan intas från annat håll. Inte heller Frostegårds tanke att animaliskt protein är nödvändigt idag på grund av dess historiska betydelse under människans evolution är väl vetenskapligt underbyggd, då den inte tar dagens kunskap i näringslära i beaktande. Rimligen bör kostråd baseras på resultat från studier på människor som äter livsmedlen vi har tillgång till i idag, snarare än på vad våra förfäder valde att äta i en tid då utbudet av föda var betydligt mer begränsat.

Produktionen av animaliska livsmedel orsakar minst femton procent av växthusgasutsläppen, lika mycket som alla transporter tillsammans. Enligt IPCC-rapporten Climate change and land, godkänd i augusti i år, ger vegansk kost störst utsläppsminskning av alla kosthållningar. Övergången mot den är därför en av grundpelarna i arbetet mot klimatförändringar. Om en person med tilliten som Frostegårds titel ger honom sprider sådana här felaktigheter, kommer arbetet att få folk att övergå mot mer en växtbaserad kost att försvåras. Därför är hans formuleringar kring vegansk kost oansvariga. Då vi har extremt kort tid på oss att vända klimatets utveckling, och det på tallriken är en stor del i omställningen, är sådant här nonsens inte till nytta.

Benjamin Bernhold Arnborg

gustav@javligtgott.se

Källhänvisning

https://www.svd.se/kott-av-god-kvalitet-ar-naringsrikt-och-nyttigt

https://www.svd.se/mindre-kott–bra-for-halsan-och-miljon

https://www.svd.se/olyckligt-att-sa-mycket-fokus-hamnar-pa-kott

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19562864

https://www.eatrightpro.org/-/media/eatrightpro-files/practice/position-and-practice-papers/position-papers/vegetarian-diet.pdf

https://www.bda.uk.com/news/view?id=179

https://www.dietitians.ca/Downloads/Factsheets/Guidlines-for-Vegans.aspx

https://nutritionfacts.org/topics/vitamin-b12/

https://www.eatrightpro.org/-/media/eatrightpro-files/practice/position-and-practice-papers/position-papers/vegetarian-diet.pdf

, ,

One Response to Gästdebatt: Vegansk mat leder inte till näringsbrist

  1. Dave 7 november, 2019 at 11:18 #

    Bra skrivet!
    Det är värt att tillägga, att nästan all b12 används inom djurindustrin https://baltimorepostexaminer.com/carnivores-need-vitamin-b12-supplements/2013/10/30 samt att b12-brist är mycket vanligare än trott och inget ”vegan-problem” https://www.ars.usda.gov/news-events/news/research-news/2000/b12-deficiency-may-be-more-widespread-than-thought/
    DHA har varit på vegan-tapeten, bland annat pushats av näringsfysiologen Pernilla Berg. Detta har nu visats vara felaktig information och senaste är att skippa dessa supplement. YouTube-kanalen VegSource har en bra video om detta där bland annat Dr. Greger svarar på frågan om hur viktigt B12 är vs DHA. Han svarar att om b12 är en 10:a, är DHA en 1:a.

Kommentera

Powered by WordPress. Designed by Woo Themes