Argumenten

Med #VegoiSkolan  vill vi visa att vegansk mat kan vara lösningen på hur den svenska skolmaten kan bli bäst i världen. Det handlar inte om en köttfri dag i veckan, eller om att laga riktigt bra specialmat. Det handlar om att vegansk mat kan vara nyckeln till en hälsosammare, klimatvänligare, mer lättlagad och djurvänligare skolmat mat med överlag mycket högre kvalité och bättre råvaror.

Läs gärna också vår debattartikel i Dagens Samhälle!
”Bättre och billigare skolmat med mer vego på menyn”


 

Ett skifte från “fritt från” till “bra för”!

Ett sätt för politiker, skolor och huvudmän att:

  • Bidra till folkhälsan
  • Minska sin klimatpåverkan
  • Reducera arbetsbördan för personalen i.o.m. minskad mängd specialkost
  • Höja kvalitén på maten överlag utan att öka kostnaderna
  • Bidra till en hållbarare livsmedelsproduktion och glada bönder
  • Förbättra situationen för djuren


Tillbaks till startsidan


Fördjupning

 

Bidra till folkhälsan

  • Halvera mängden kött i skolan för att möta livsmedelsverkets rekommendationer
  • Kött och feta mejerier ökar chansen för fetma, hjärt och kärlsjukdomar samt cancer

Livsmedelsverket rekommenderar att vi max äter 500 g kött i veckan, samt minst 500 g grönt om dagen för att kunna minska risken för hjärt och kärlsjukdomar och tjocktarmscancer. Trots det visar nya siffror från Livsmedelsverket att bara 1/10 barn äter tillräckligt mycket grönt och att många, framförallt pojkar äter för mycket kött.

Det borde inte vara orimligt att förvänta sig att skolmaten ska spegla livsmedelsverkets rekommendationer, och också utgå ifrån att eleverna äter kött till middag. Det skulle innebära att varje portion skolmat max borde innehålla 35 g kött. Dvs ungefär ⅔ av en vanlig liten grillkorv. Vi måste också på något sätt få in 250 g grönt på tallriken varje dag. Ett sätt att uppnå det här är att ha vissa dagar i veckan då eleverna äter helt växtbaserat och de övriga dagarna ha mycket grönt på tallriken, och kött max 2-3 dagar i veckan.

Livsmedelsverket rekommenderar också att du undviker feta mejeriprodukte och äter mer raps och olivolja. Därför kan vegansk mat vara ett bra alternativ till lakto ovo vegetarisk kost som ofta innehåller mycket ost och grädde. Vegansk kost kan också betydligt fler äta då även personer som är allergiska mot mjölkprotein kan äta det.


Minska klimatpåverkan

  • Köttproduktionen står för 17 % av kalorierna med 83 % av all markanvädning
  • Köttproduktionen är en av de största orsakerna till klimatförstöring i världen
  • Maten står för drygt 25 % av din klimatpåverkan som privatperson
  • Genom att äta veganskt kan du reducera din mats klimatpåverkan med upp till 90 %

Maten du äter är en av de största källorna till din klimatpåverkan som privatperson. 25 % av svenskarnas klimatutsläpp kommer ifrån mat och nya siffror från en stor studie från Oxford visar att hela 60 % av jordbrukets utsläpp är direkt kopplade till djuruppfödning.

Utöver att djurindustrin står för 60 % av jordbrukets alla utsläpp så är det dessutom en av de största anledningarna till att regnskogen skövlas, att arter utrotas och till miljöföroreningar. Och trots att djurindustrin totalt sett bara står för 18 % av våra kalorier och 37 % av vårt protein så tar den upp 83 % av all jordbruksmark, mestadels på grund av de enorma mängder foder som krävs.

Vegansk mat är väldigt mycket klimatvänligare. Klimatavtrycket för kött, fisk och fågel varierar väldigt mycket, men även det mest klimatvänliga nötköttet uppfött endast på naturligt gräsbete har upp till sex gånger högre klimatavtryck än bönor och de värsta sorternas kött har femtio gånger högre avtryck än så. I snitt beräknas klimatavtrycket för nötkött till ca 27 kilo CO2 per kilo kött mot baljväxter som har 0,4 kilo CO2 per kilo. Ost och grädde har också hög CO2 avtryck då det krävs mycket mjölk för att producera dem och du måste föra upp korna för att få produkterna, precis som med kött.

Kommunerna har ofta höga miljö och klimatkrav som de ska uppnå i sina verksamheter. Det känns rimligt att även skolorna, som är en del av den kommunala verksamheten borde vara så klimatvänliga som möjligt. Att servera mer vego i skolan skulle vara ett enkelt sätt att snabbt reducera skolornas klimatpåverkan.


Reducera arbetsbördan för skolmatspersonalen i och med minskad mängd specialkost

  • Vegansk kost utan nötter kan de flesta äta, oavsett religion, allergi eller övertygelse
  • Detta minskar behoven av att laga många olika sorters specialkost och frigör tid för personalen

En sida av och fördel med vegomaten som sällan pratas om är det faktum att det är mycket mer allergivänlig än en vanlig kosthållning. En vegansk kost också både halal och kosher och alla oavsett om de är veganer, vegetarianer, flexitarianer eller omnivorer kan äta den. Fem eller tio sorters specialkost kan reduceras ner till en grund av vegansk mat med extra hänsyn tagen till personer med celiaki och ev. baljväxtsintollerans.

Fördelen med det här är att arbetsbelastningen för kockarna på en stor skola kan reduceras avsevärt. Det är inte ovanligt att större skolor har en särskilt avsatt tjänst bara för specialmat och ofta får de elever som av olika anledningar har avvikande kost en sämre eller mer begränsad mat än de som äter den vanliga maten. En bra vegansk kost som är allsidig och anpassad efter vad eleverna faktiskt gillar skulle kunna vara en stor möjlighet att laga enklare mat som passar alla och frigör tid för kockarna att lägga mer fokus på kvalité på maten.

Det viktiga här är dock att den mat som lagas är så god och så bra så att alla också äter maten och inte bara slänger den om det serveras veganskt till alla. Därför är utbildningar för ledning, skolmatspersonal och pedagoger jätteviktigt för att höja kvalitén på maten.


Höja kvalitén på maten överlag utan att öka kostnaden för råvaror

  • Ekologiskt kött är dyrt, ofta upp mot 3oo-500 kronor kilot
  • Vegomat är ofta billigare, även när det är ekologiskt om man handlar i säsong
  • Att ha en stor del av veckomenyn vegansk sänker totalkostnaden och ökar utrymmet för andra dyra ekovaror, som kött

En stor utmaning i skolköken är de pressade budgetar de ofta jobbar med. Det är inte ovanligt med skolkök som måste jobba med budgetar på mellan 5-35 kronor per portion vilket inte lämnar något utrymme för dyra varor av hög kvalité.

Problemet är att billigt kött ofta är det sämsta ur både klimat, hälsa och djurperspektiv som går att köpa. Det är ofta importerat, vilket både ökar osäkerheten i hur köttet har producerats, det höjer dess klimatavtryck och det bidrar inte alls till att stärka det lokala näringslivet. Även billigt kött som producerats i Sverige är sällan förenat med det bästa djurskyddet eller med bra näringsinnehåll.

Grönsaker och baljväxter, framförallt i säsong är dock ofta betydligt mycket billigare även när de är av hög kvalité. Även de dyraste vegoprodukterna som olika typer av vegokött är alltid jämförelsevis enormt mycket billigare än ekologiskt kött. Ekologisk högrev kan kosta mellan 400-500 kr/kg medan vegokött sällan kommer över 150 kr hos grossist. Att äta mer varierad vegansk kost ökar utrymme i budgeten för att köpa in råvaror med högre kvalité överlag, både på det gröna och på köttet. 3 dagar vego, ger möjlighet till 1 dag ekokyckling och 1 dag ekokött och överlag flera gånger bättre råvaror.


Bidra till en hållbarare livsmedelsproduktion och glada bönder

  • En ökad mängd vegansk mat i skolan ökar efterfrågan på lokalproducerade växtbaserade protein och andra grödor
  • Detta skapar nya arbetstillfällen och affärsmöjligheter för Sveriges bönder och matproducenter
  • Samtidigt som det skapar en hållbarare efterfrågan på bättre råvaror för klimat och för djur

Om vi ska få till ett livsmedelskedja som är hållbar både ur ett klimat, hälso och djuretiskt perspektiv så måste vi ändra hur vi konsumerar och producerar vår mat. Dagen matproduktion bidrar till stora klimat och miljöproblem, men det är problem som vi kan rå på.

Genom att äta mer växtbaserad mat, mer i säsong, mer ekologiskt och mer lokalodlat så skapar vi bättre förutsättningar för klimatet, men också för de som producerar maten vi äter. Om ingen äter närodlad och ekologisk mat så kan heller inte de svenska bönderna tjäna på att odla den. Det är viktigt att visa att vegomat är en möjlighet för svenska bönder och inte bara en utmaning.

Offentlig sektor kan vara en jättemöjlighet för att skapa högre omsättning på bra mat. Varje dag serveras miljoner måltider till elever, personal, brukare och patienter i offentlig sektor och att få dem att upphandla bättre mat gör stor skillnad. Då kan vi få upp den efterfrågan på bättre mat som behövs för att Sveriges bönder ska kunna börja tjäna på att odla svenska ekologiska proteingrödor istället för att bara föda upp djur och sälja mjölk, kött och ägg som de idag har svårt att få bra betalt för.


Förbättra situationen för djuren

  • Miljoner djur slaktas varje år för att bli mat, detta trots att det finns billigare, hållbarare och lika goda alternativ. Att minska mängden kött i offentlig sektor kan vi minska mängden djur som äts i Sverige rejält.
  • Med en lägre efterfrågan på kött så slaktas färre djur och de djur som fortfarande slaktas kan behandlas bättre
  • Med en högre efterfrågan på kravkött förbättras också djurens förutsättningar i industrin

Bara i Sverige slaktar vi idag ca 400 000 kor, 2,5 miljoner grisar och 100 miljoner kycklingar varje år. Av kossorna är ungefär 60 % av de kor vi äter uttjänta mjölkkor som vid 4-5 års ålder skickas till slakt efter att varje år ha inseminerats och mjölkats året runt. Kalvarna tas från sina mödrar bara någon dag gamla så att de inte ska dricka upp mjölken. Kalvar och tjurar har ingen betesrätt, och övriga kor går ute enbart 2-4 månader om året beroende på vart i Sverige de bor. Hur korna har det beror väldigt mycket på vart de finns och i vilken typ av produktion de finns i. Här är det dock viktigt att komma ihåg att ca 75 % av allt kött på restaurang är importerat och inte ifrån Sverige där vi inte har någon sorts kontroll över deras förutsättningar.

Svenska grisar har ingen rätt att gå utomhus och lever ofta hela sina liv på betonggolv. I Sverige är det olagligt att skära knorren av grisar, men utomlands görs det ofta för att de stressade och trångbodda grisarna börjar gnaga på varandra på grund av stress. Det är också vanligt utomlands att suggor med kultingar fixeras i trånga burar för att inte råka mosa sina kultingar. Då låses de fast i liggande position flera timmar om dagen utan att kunna röra sig alls.

Kycklingar å andra sidan är idag framavlade i två separata raser, en ämnad för köttproduktion och en för ägg. Köttkycklingar växer till full storlek på 5-6 veckor och har vid slakt så stora bröstmuskler så de knappt kan gå. Äggläggande kycklingar separeras efter kön vid kläckning och tuppkycklingarna gasas ihjäl då de inte kan lägga ägg och därför inte har något värde i industrin.

Det enda sättet att på riktigt bidra till en bättre situation för de djur som finns i djurindustrin är att äta mindre kött. Det minskar pressen på industrin att producera mer kött för lägre kostnad vilket förbättrar levnadsstandarden för djuren och det minskar mängden djur som slaktas.

 


Tillbaks till startsidan


One Response to

  1. Ivan Björkman 5 januari, 2019 at 01:38 #

    Grymt bra läsning! Tackar!

Kommentera

Powered by WordPress. Designed by Woo Themes