10 Steg För En Hållbarare Skolmat

Dessa 10 punkter togs fram i ett av seminarierna under Gastronomiska Samtal 2018. ”Att använda offentliga måltider för att stimulera hållbar och lokal produktion samt konsumtion” var en av fem punkter från GS 2018 års manifest och något #VegoiSkolan vill bidra med att lyfta som en bra utgångspunkt för politiker i offentlig sektor.

Klicka på länkarna under respektive punkt för att komma till information på externa sidor där ni kan läsa mer om dem.


  • Lokal upphandling.
  • Ekologisk upphandling.
  • Livsmedels- och måltidspolicy.
  • One Planet Plate!
  • Mer vegetabilier och mindre kött.
  • Utbilda alla!
  • Måltiden som pedagogiskt verktyg.
  • Mål och uppföljningssystem för skolmaten.
  • Lokal tillagning och hantering av maten.
  • Organiserad och pedagogisk matupplevelse.


Tillbaks till startsidan


Fördjupning

 

Ställ krav på lokalproducerade produkter vid upphandling

Genom att upphandla lokalt stärker ni den lokala ekonomin, minskar klimatpåverkan genom minskade transporter och har möjlighet att äta mer i säsong. LOU tillåter idag inte särskild upphandling av lokala aktörer, men genom att ställa krav på produktionssätt och andra liknande förutsättningar går det att premiera lokala producenter

Läs mer: SKL


Ställ krav på ekologiska produkter vid upphandling

Ekologiska produkter har ofta ett lägre klimatavtryck än konventionella och lägre negativ påverkan på naturen i övrigt.

Läs mer: Livsmedelsverket


Inrätta en livsmedels- och måltidspolicy i kommunen

En genomtänkt livsmedels- och måltidspolicy i kommunen hjälper de anställda att veta vilka beslut de ska fatta och varför dessa fattas. Det är en grundförutsättning för hållbar offentlig mat.

Läs mer: Södertälje kommuns förslag till ny livsmedelspolicy


Följ One Planet Plate eller liknande måltidssystem

Ni behöver inte själva komma på vilken mat som är bra för klimatet, för hälsan och för djuren. Det finns många märkningar och system idag där någon annan har gjort jobbet åt er. One Planet Plate är en märkning för hållbar mat ur klimatsynpunkt som WWF har tagit fram.

Läs mer: One Planet Plate, WWF


Basera måltiderna mestadels på vegetabilier och mindre på kött

Livsmedelsverket rekommenderar en kost bestående av max 500 g kött och chark i veckan och minst 500 g grönt om dagen. Kött och mejerier har överlag en högre klimatpåverkan än vegetabilier och många livstilssjukdomar är kopplade till en för hög konsumtion av kött och mejerier.

Läs mer: Livsmedelsverket om kött, och om vegetariskt för vuxna och för barn

Läs mer: The Guardian


Utbilda! – Måltidspersonal, pedagoger, ledning och elever

Om måltidsupplevelsen ska förbättras måste mer utbildning till i hela ledet. Från beslutsfattare som behöver bra underlag till pedagoger som ska skapa en så pedagogisk måltidsupplevelse som möjligt. De senaste åren har många nya rön och verktyg dykt upp som alla inte har fått tillgång till, därför är en bra utbildningsplan som täcker fler än bara kockarna viktigt för att kunna höja kvaliteten på den offentliga måltiden.

Läs mer: Jävligt Gotts utbildningar


Måltiden som pedagogiskt verktyg – Involvera grundämnen och lyft Hemkunskapen

Mat är kultur, och när vi äter så möter vi varandra runt bordet. Det är ett perfekt tillfälle att både prata om vad som ligger på tallriken, vart det kommer ifrån och hur vi bemöter varandra. Här finns flera stora möjligheter, både i att jobba med den pedagogiska måltidsupplevelsen från pedagogernas håll, men också genom att involvera hemkunskapen och grundämnena mer i den dagliga skolmåltiden. Varför äter vi det vi gör? Vart kommer maten ifrån och hur påverkar den dig och samhället och miljön runt oss?

Men här krävs det uppdrag och förutsättningar från ledning och politiskt håll. Vad kan ni göra för att skapa en mer pedagogisk matupplevelse?

Läs mer: Passion Matlagning, Fryshuset


Ha mål och uppföljningssystem för kvalitén på maten

Följer någon upp ifall utbildningen som kökspersonalen går på resulterar i bättre skolmat? Hur mycket bättre ska och kan skolmaten bli? Hur mäter ni det? Utan svar på dessa frågor är det väldigt svårt att garantera att den offentliga måltiden verkligen blir hållbarare med hjälp av de insatser ni gör.

Att inrätta mål och uppföljningssystem för den offentliga måltiden som kopplas till utbildningsinsatser är en otroligt viktig del av kommunens måltidspolicy.

Läs mer: Jordbruksverket 2011 – Skolmat Sverige.se


Lokal tillagning och hantering av maten på skolor

Mat som lagas på plats på skolor har mycket större möjlighet att ta vara på rester, minska matsvinnet och att laga mer hantverksmässig mat än stora köksanläggningar. En stor köksanläggning kan förvisso vara effektiv i inköp av råvaror, men kan inte ta vara på maten som inte äts, har sämre möjligheter att arbeta med kvalité i maten och få daglig input för gästerna som äter maten.

Läs mer: Malmö Stad – Fördelar med tillagningskök


Fokus på en organiserad och pedagogisk matupplevelse

Miljön som maten äts i påverkar matupplevelsen enormt mycket. Hur ser skolmatsalarna ut? Hur presenteras maten? Hur är stämningen mellan gästerna? Äter personalen tillsammans med eleverna och hur bemöter de nya rätter på menyn? En lärare som väljer att inte ta av den nya skolmaten skickar inga uppbyggliga signaler till eleverna. Detta är en enormt viktigt del i att få ner ny mat i magen på tveksamma elever och något som skolledningarna måste ta på större allvar.

Ett sätt kan vara att involvera pedagoger och elever i att få påverka och utforma utformningen av skolmatsalen och menyn. Vad vill de se på menyn? Hur vill de att deras matupplevelse ska vara utformad? Förstår de varför förändringar görs?

Läs mer: Skolverket


Tillbaks till startsidan


 

No comments yet.

Kommentera

Powered by WordPress. Designed by Woo Themes